Tema Vatten
Följande planeringsunderlag är tänkt att användas på en förskola i en storstad och riktar sig främst till 4 – 5 åringar. Barngruppen består av 20 barn med kulturell och språklig mångfald. I barngruppen finns det två barn med nedsatt hörsel. Detta planeringsunderlag har ingen uttalad tidsram då vi i arbetslaget anser att det är viktigt att man arbetar med ett tema till dess att det känns ”färdigt” och så länge som barngruppen är intresserade. Inför uppstartandet av detta tematiska arbete utgick vi från barnens intressen och diskussioner. Många av barnen pratade om och visade ett intresse kring vatten. Sommaren som gått har bjudit på både regnperioder och torka. Många av barnen har badat inomhus såväl som utomhus och tillägnat sig åt olika vattenlekar. För oss i arbetslaget har det varit viktigt att arbeta ämnesövergripande med ett tema som går att koppla till globala såväl som lokala samtidsfrågor. Ämnesövergripande arbete är viktigt då elever och barn relaterar nya kunskaper till det som lärts tidigare. Det är därför viktigt att man som pedagog kopplar samman kunskaper och perspektiv från olika ämnen. (Björneloo 2008) I Lpfö 98, reviderad 2010 kan vi läsa följande ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.” (s.10)
Mål och syfte
Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. (Lpfö 98, rev 2010 s.6) I tema vatten står respekten för alla levande organismer och omsorg för närmiljön i centrum. Arbetet syftar till att öka förståelsen för människans livsviktiga relation till vatten. Vidare syftar arbetet till att introducera vattnets olika former (fast, flytande, gas) och övergången mellan dessa faser för att underlätta för barnen att uppnå kommande lärandemål i biologi, fysik och kemi. Målet med arbetet är att alla barn testar ett utforskande och prövande arbetssätt efter egen förmåga och att barnen, i enlighet med Lpfö 98, reviderad 2010, ”utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap” (s.10)
Arbetsformer
Ett sätt att inleda tema på är att läsa en skönlitterär bok om vatten. Utifrån den bok man väljer kan man sedan hålla boksamtal. (Chambers 1998) På detta vis leder man in barnen i ämnet och man får reda på vad gruppen har för tankar och tidigare erfarenheter. Vi arbetar ämnesövergripande och tema vatten genomsyrar hela vår verksamhet, den fysiska miljön, språkligt och matematiskt. Arbetet med svenska pågår ständigt i verksamheten. Vi arbetar språkutvecklande genom att arbeta med olika typer av texter, prata, sjunga, rimma, introducera nya ord och begrepp. Vidare kan man under arbetets gång arbeta med texter på olika sätt. Man kan samla barnens uttrycka tankar om tema vatten i en vattenbok, vi kan måla och teckna det som vi upplever och tala om det Språket finns hela tiden med i arbetet och vi lär som vi nämnt tidigare, nya ord och begrepp. Som ett stöd i detta arbetar vi visuellt med bilder och en storyboard. Vi arbetar med vardagsmatematik och problemlösning i vår verksamhet och använder oss alltid av öppna frågor. I likhet med Riddersporre & Persson skriver i Utbildningsvetenskap för förskolan anser vi att matematiken i förskolan framförallt handlar om att förstå matematiska begrepp (2010). Vi iakttar likheter och olikheter, beskriver, jämför och klassificerar. Vi arbetar prövande och experimenterar inom fysik/biologi och kemi. I arbetslaget har vi huvudämnena svenska i ett mångkulturellt samhälle, barn och ungdomsvetenskap, BUV och kultur, medier och estetik, KME representerade.
Genomförande
Ett sätt att genomföra olika moment i temat är smågrupper där diskussioner äger rum utifrån barnens villkor. Här ges barnen större utrymme att stärka sin självkänsla och bidra som en betydande individ i större utsträckning än i en storgrupp (samspel, identitetsskapande, inflytande och delaktighet). Dokumentation i olika former, bland annat video och foto, genomförs under hela temaarbetet (barns utveckling och lärande). Arbetssättet utgår från barnens olika erfarenheter där vi exempelvis kan lära oss vattenrelaterade begrepp på de olika språk som finns representerade i barngruppen, svenska, teckenspråk och så vidare (etnicitet, förutsättningar och utmaningar för barn). Självklart kommer ”det fysiska vattnet” spela den centrala rollen (autentisk miljö). Vi kommer att fånga barnens intresse, bland annat genom att experimentera och undersöka vad vatten är. Under momenten kommer vi tillsammans med barnen problematisera så att barnen får tänka och prova sig fram på egen hand. Aktiviteterna anpassas efter årstiderna, exempelvis på vintern kommer vi att undersöka snö, slask, is, frost. Då barnen deltar i denna typ av aktivitet så får de kunskaper om hur vatten blir till snö men även se om vattnet är rent eller inte. För att förstå att vatten finns i olika former, så förklarar vi och visar de vad temperaturer är. Och hur temperaturen fungerar (matematik). Vårt syfte är att via olika aktiviteter göra barnen medvetna om vatten ur ett globalt perspektiv.
Vattenlek med barnen kommer att vara en av våra aktiviteter. Vi planerar att arbeta med teater där barnen planerar och genomför ett kortare skådespel som på något sätt har anknytning till vatten. Barnen kommer själva överens om hur det ska genomföras med hjälp av någon vuxen (drama, musik, pedagogiskt samspel, demokrati). Vi gör experiment med växter där vi ser vad som händer om levande ting inte får något vatten (naturkunskap). I samband med det för vi samtal, i det globala perspektivet, bl a om människor i andra länder utan vatten och så vidare (samhällskunskap). Vi bygger egna båtar eller flytande objekt med barnen och diskuterar och analyserar varför vissa saker flyter och andra inte (fysik, problemlösning, skapande, skapandeprocess).
Dokumentation
Dokumentation kan exempelvis inbegripa video, foto, bloggar, anteckningar och individuella utvecklingsplaner (Riddersporre & Persson 2010) Under arbetets gång så dokumenterar vi verksamheten löpande. Vi använder oss i första hand av en blogg (http://temavatten.blogspot.com) där vi fortlöpande lägger upp text och bilder. Som förälder och pedagog kan man alltid gå in på bloggen och få insyn i verksamheten, något som vi tycker är väldigt bra då den blir ett fönster av verksamheten utåt sett.
Utvärdering och återkoppling
Efter avslutat arbete klipper vi ihop en film från temaarbetet som vi ser på tillsammans. Barnen får i grupp, stor eller liten, prata om vad de tyckte var roligt och intressant, och vi pratar om nya kunskaper vi tillägnat oss (kunskapsutveckling, socialisation). Barnen väljer individuellt ut något som var speciellt och intressant för just dem, och vi sätter ihop någon form av sammanställning av de eller dem momenten. Det gör vi pedagoger med barnen exempelvis genom att måla, göra bildspel eller göra en egen bok. Barnens egna ord, citat och reflektioner finns med. Allt samlas förslagsvis i en portfolio, där barnen själva, pedagogerna och föräldrarna kan gå tillbaks och reflektera över temaarbetets innehåll.
